iwantperfect

Det är ingen bra kväll/natt för mig. Tänker för mycket, på hur jag är, på hur jag var, hur andra är, vad jag har gjort, inte gjort, borde göra, på det förflutna och allt jag missat. Alla hetsar mig till att skaffa ett jobb, men hur i helvete ska jag klara av ett jobb när det enda jag vill är att lägga mig längst in i hörnet av min säng, krypa ihop till en boll och gömma mig under täcket och bara glömma allt och alla? Jag fungerar inte som en vanlig människa. Jag behöver utrymme till att kunna dö lite, långsamt, ett steg i taget, bara för att återuppstå, långsamt, ett steg i taget.

 

Men jag saknar hennes kropp intill min inatt. Hur mycket jag än tycker om att vara ensam. Hon får gärna roa sig utan mig, det är inte så att jag inte kan unna henne det, absolut det ska hon. Jag vill att hon gör det. Jag bara saknar henne just nu och känner mig som ett barn som inte vill dela med sig.

 

Jag vill bara att någon ska komma och hålla om mig och säga att dem tycker om mig, precis som jag är, med ångest och ätstörning och borderline och depression och hela paketet. Älska mig. Håll mig hårt även när jag skriker och sparkar och kämpar för att slita mig loss. Du behöver inte säga ett ord, bara hålla om mig. 

 

Åh snälla någon, kom och håll om mig.

/Audrey