Velar.

Två pojkar. Eller en pojke och en man. Två år yngre, och ett år äldre. Ena tre timmar bort och den andra praktiskt taget runt hörnet. Den ena har jag aldrig träffat men känns säker, han vet om mina problem och läser mig som en öppen bok, den andra har jag träffat ett flertal gånger och han är ny och spännande och tror sig veta så mycket mer än vad han faktiskt mer. Den ena får jag fjärilar av, den andra inte. Den ena kommer det aldrig fungera med, den andra kysser mina läppar trots mitt läppstift.
 
Inte ens du kysste mig om jag hade på mig läppstift. Han bryr sig inte ett skit, han vill kyssa mig ändå. 
 
Du har träffat någon, eller ska träffa någon, tack vare att jag är en sådan stalker vet jag det. Och det gör ont, men du måste gå vidare, likt jag också ska. Jag vet bara inte vem jag vill ha. Mina humörsvängningar är för stora och jag velar fram och tillbaka, vem ska jag välja? Vem ska jag satsa på?  Vill inte ha ett förhållande, men inte bara sex. Vill kramas och gosa och kyssas utan press men fortfarande kunna träffa andra. Vill att dem ska vänta på mig, behöver ett tag till för att komma över dig.
 
Allting går för fort och snurrar runt, runt, runt, som i en karusell utan slut.
Åh snälla kan det inte bara ta slut.
 
 
//Audrey

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0